Slutet på vikingatiden?

Hej på er!

Det brukar sägas att vikingatiden började med det brutala överfallet av klostret vid Lindisfarne 793 och slutar med slaget vid Stamford bridge 1066. Kan det stämma? Det är väl en sanning med modifikation men i stora drag skulle detta tidsspann absolut kunna användas som måttstock för vikingatiden. Den del av järnåldern och skandinavisk medeltid där de så kallade vikingarna existerade. Även om det skedde slag efter Stamford bridge och så vidare så är det det sista stora slaget. Lindisfarne är definitivt det första av sitt slag.

När man talar om vikingar blir det lätt centrerat kring slag, överfall och plundring, vilket också många vikingar ägnade sig åt. Det fanns dock en annan grupp vikingar också, som gick i österled istället för västerut och ägnade sig åt handel snarare än våld. Generellt sett var det vikingarna från nuvarande Sverige som gick österut och från Danmark/Norge som gick väster ut. Hur som helst hade inte vikingarna något gott rykte om sig, de spred skräck och gick fram hänsynslöst vid sina räder.

Stamford bridge då? Slutpunkten för vikingatiden tog vi upp i ett avsnitt av Historielingo.

Länk:

https://player.acast.com/historielingo/episodes/avsnitt-48-slaget-vid-stamford-bridge-1066

Lyssna genom länken här ovan eller i valfri podd-app, vi distribueras av Acast.

Vi hörs!

L

Fredrika och Gustav IV Adolf

Hej på er!

1809 avsattes Gustav IV Adolf från Sveriges tron efter en minst sagt misslyckad utrikespolitik. Missnöjet mot kungen var enormt och tillsammans med hustrun Fredrika och parets barn landsförvisades kungen på livstid.

Flyktorten blev hos Fredrikas familj i Baden. Efter en kort tid tillsammans som icke-kungliga sprack äktenskapet. Gustav Adolf fick religiösa grubblerier och ville även ha fler barn – men inte med Fredrika. Gustav Adolf ville ha barn med en kvinna som inte var kunglig och ville därför skiljas från Fredrika och leta ny kvinna. Fredrika ville inte veta av någon skilsmässa men efter mycket om och men skriver hon på och paret går åt olika håll. Livet skulle komma att te sig mycket olika för det forna kungaparet. Fredrika levde ett ståndsmässigt liv med barnen, familj och vänner och hon reste gärna. Gustav Adolf kallade sig överste Gustafsson och dog ensam på ett värdshus försupen och luspank.

https://player.acast.com/5eb6b68a4daf164a540fac2a/episodes/5fc5771f12c5ab5999727b14#?secret=xT92VMSjn0

I vårt senaste avsnitt av vår podd Historielingo pratar vi just om Fredrika och Gustav Adolf och hur deras liv blev efter statskuppen och skilsmässan. Länkar här under. Välkommen!

Vi hörs!

L

https://player.acast.com/historielingo/episodes/avsnitt-51-vakant

Den farliga ärtsoppan?

Hej på er!

I flera sekel hade rykten florerat om att kung Erik XIV blivit mördad av sin egen bror Johan på Örbyhus slott. Tillvägagångssättet skulle ha varit att servera ärtsoppa spetsad med arsenik.

Gustav Vasas söner var ju som bekant inte kända för att dra jämt, tvärtom. Därför var ryktet om att Erik skulle bragts som livet av Johan inte särskilt långsökt. Men hur var det egentligen?

Fram tills i januari 1958 var alltihop endast rykten spridda över nästan 400 år. Under stor uppmärksamhet och nyfikenhet från allmänheten öppnades 1958 Eriks sarkofag i Västerås domkyrka. Kvarlevorna skulle nu undersökas en gång för alla!

Det visade sig att ryktena stämmer, i alla fall till en viss del. Kung Erik XIV dog av arsenik! Något som däremot inte går att bekräfta (eller dementera) är om giftet kom från en ärtsoppa. Det finns heller inga bevis (eller motbevis) för Johans eventuella inblandning i mordet. Däremot är det en högst kvalificerad gissning att Johan lät se till att Erik togs av daga.

Vill du veta mer om undersökningen 1958? Och annat som hände just år 1958? Här nedan länkas ett avsnitt av podden Historielingo där vi gör en krönika över 1958 och som sändes i höstas. Det är bara att klicka på play.

Vi hörs!

L

Till försvar för kvinnans rättigheter

Hej på er!

Idag tänkte jag att vi skulle ta oss till det sena 1700-talets London. Upplysningsfilosofen Mary Wollstonecraft utkom 1792 med sitt kanske kändaste verk, Till försvar för kvinnans rättigheter. Eller A Vindication of The Rights of Women som den engelskspråkiga originaltiteln löd.

Detta var en skrift som för sin samtid var radikal. Wollstonecraft var uppriktigt trött på samhällets rådande normer där flickor fostrades till att serva män. Det kunde vara antingen som hustrur eller tjänstefolk. Själv ville hon leva fri från det fängslande äktenskapet, även om hon faktiskt kom att gifta sig ändå. Framförallt ville hon försörja sig själv på sin penna, vilket hon också gjorde som en av de första kvinnliga brittiska journalisterna.

I boken Till försvar för kvinnans rättigheter diskuterar Wollstonecraft kvinnans ställning i samhället och hon gör det främst genom att lyfta vikten av utbildning. Hon anser i boken att flickor ska ha samma rätt till utbildning och självförverkligande som pojkar. Möjligen kom engagemanget i just denna fråga från hennes egen barndom där hennes bror fick studera, men inte hon. På grund av sitt kön.

Verket har blivit en riktig klassiker och inspirerar fortfarande än idag och är oerhört läsvärt. Det är ett av upplysningsfilosofins mest lästa böcker. Mary Wollstonecraft var en kvinna som levde före sin tid och kämpade för kvinnors rättigheter ett helt sekel innan suffragetterörelsens kamp för rösträtten vid 1900-talets början.

Det bör tilläggas att hennes dotter gick i sin mors fotspår och också blev en framgångsrik författare. Mary Shelley skrev nämligen en riktig skräckklassiker som blev stilbildande för romantikens litteratur, Frankenstein.

Vill du veta mer om Mary Wollstonecraft? Här nedan länkar jag veckans avsnitt av Historielingo där vi passande nog ger en biografi över Mary Wollstonecraft.

Vi hörs!

L

Här kan du lyssna!

Gott nytt år!

Hej på er!

Nu är det endast några skälvande timmar kvar av detta hemska år, 2020. Världen har brottats med en kris större än många av oss varit med om tidigare. Än kan världen inte pusta ut, faran är långt ifrån över. Däremot kan vi förhoppningsvis börja skönja ljuset i form av vaccineringar.

Historielingo har gjort en årskrönika där vi backat bandet till 1920. Det är så skrämmande många beröringspunkter mellan 1920 och 2020. Spanska sjukan drog fram och skrämde världen precis som Covid-19 gör i detta nu. I årskrönikan har vi dock försökt fokusera på annat som hände 1920 och det har ju hänt annat även i år.

Ofattbart många satte livet till i spanska sjukan, men pandemin gick över. En viktig påminnelse i dessa dystra tider är att spanska sjukan faktiskt försvann till sist, livet blev relativt normalt igen. Det kommer att gå över denna gången också, Covid-19 kommer inte att vara för evigt. Livet kommer så småningom att återgå mot en normal vardag. Fast tills dess måste vaccineringen lyckas och vi måste fortsätta hålla avstånd och stanna hemma för våra medmänniskors skull.

Med detta sagt vill jag tacka alla som läst inläggen under året och hoppas att ni får en trevlig nyårsafton och att vi får ett ljusare 2021.

(Infogar avsnittet nedan om man vill lyssna.)

Gott nytt år!

L

Endast tomten är vaken

Hej på er!

Såhär mitt i julstöket kan det väl passa bra med ett litet inlägg om tomten. I bondesamhället hjälpte gårdstomten till med de dagliga sysslorna, oftast på gården men kunde även dyka upp på andra platser. I kvarnar, bryggerier, handelsbodar osv. kunde tomten stryka omkring. Allt som oftast var det dock gården tomten hörde hemma på, och tomten var sin värdfamilj trogen.

Ordet tomte kommer från tomt, det vill säga en avgränsad plats och tomten var som sagt trogen den gård han huserade på. Andra namn för tomten var goanisse eller tomtepyssel men det fanns fler namn, kärt barn har många namn.

I den nordiska folktron finns mängder av väsen, ibland onda, ibland goda. Tomten var allt som oftast ett gott väsen som ville sina människor och djur väl och hjälpte till så gott han kunde. Ibland kunde han dock bli arg, till exempel om människor vanskötte djur, om grannar gjorde värdfolket illa eller om någon retade tomten själv. I dessa fall kunde tomten örfilas. Det var dock ovanligt att tomten vredgades, oftast var han snäll.

Såg man tomten? Nja, tomten kunde sällan iakttas av ögat eftersom tomten var osynlig. Stundtals kunde han dock visa sig. När tomten syntes var han klädd i grova vadmalskläder, i regel gråa med tillhörande toppluva i grått eller rött. Mellan 10cm och en meter lång uppskattades han vara.

Att man trodde på tomten kanske verkar konstigt idag men alla väsen i folktron hade en funktion, det var en tröst och en förklaring. Saker som inte kunde förklaras kunde förklaras med hjälp av ett väsen. Och visst vore det väl tryggt att veta att en liten tomte hjälpte till med jobbet?

Vill du veta mer om gårdstomten och även om jultomten? I det sista Historielingo-avsnittet innan julafton pratar vi om tomtar. Såväl den svenska gårdstomten som den amerikanska coca-cola tomten avhandlas, och alla tomtar däremellan. Länk här nedanför.

Vi hörs!

L

Vad vill du se på bloggen?

Hej på er!

Det är jättekul att vara tillbaka på bloggen igen, även om jag känner mig aningen ringrostig. Något mer som är kul är att så många stannat kvar trots mitt långa uppehåll över sommaren och stora delar av hösten.

Därför vill jag nu veta vad du som läsare vill se mer av här på bloggen? Skriv gärna en kommentar här under inlägget eller maila mig på historielingo@gmail.com.

Hoppas vi hörs!

L

Källkritik och historieförfalskning!

Hej på er!

Ett ämne som ofta kommit upp här på bloggen är källkritik. Den brukar kallas historikerns främsta verktyg. Det hade varit helt meningslöst att bedriva historievetenskap utan att använda källkritiken.

Vad gör man då som historiker? Jo man tar hänsyn till en rad aspekter. Tid och tendens till exempel. Som historiker måste man försöka se materialet som ett objektivt vittne och inte dra förhastade slutsatser, samtidigt som även historikern är ett subjekt i sammanhanget och det går inte att komma ifrån. För att kunna använda en källa adekvat bör ett antal frågor ställas till materialet: Var är det skrivet? Vem har skrivit? Varför har vem skrivit?

När frågor som dessa besvarats kan källmaterialet användas, med svaren i beaktande.

Vad kan vara en källa? Allt! Precis allting kan användas som källmaterial, det handlar om hur du använder det. En källa om ett medeltida slag nedtecknat på 1700-talet kan användas i vetenskapligt syfte, bara du ställer rätt frågor till det. Som skildring över medeltiden eller för att förklara hur slaget gått till är källan helt värdelös. Däremot är det en fantastisk källa till 1700-talets syn på medeltiden till exempel. En källa behöver inte avfärdas för att det är propaganda, det beror på vad du frågar det. För objektiva skildringar är det värdelöst, för att undersöka propaganda är det värdefullt. Det kan låta oerhört flummigt, men som historiker måste du hela tiden ”prata” med ditt material, ställa frågor och lyssna ordentligt på svaret samt använda ditt eget förnuft.

Varför källkritik? Källkritiken inom humaniora i allmänhet och historia i synnerhet är lite som en yrkesskada. Inom andra vetenskaper är källkritik en metod, inom historia är det själva ryggraden i verksamheten.

Varför är det viktigt? Det enkla svaret är att utan källkritiken är risken för historieförfalskning stor, fakehistory är ett problem som tyvärr bara blir större och större. Historieförfalskning är livsfarligt, det är något som används såväl i krigsföring som i diktaturer. Att vinkla historien så det passar den egna agendan. Vi kan aldrig skriva 100% sann historieskrivning eftersom vi inte kan resa i tiden, däremot ska vi sträva efter att komma så nära som möjligt. Slutar vi sträva efter det blir det godtyckligt och meningslöst.

Vi lever i en samtid med snabb fakta, ofta ogranskad. Ett enormt uppbåd av media surrar runt oss, det är viktigare än någonsin att fundera över källkritiken. Det är var och ens ansvar att inte bara svälja fakta utan att tänka efter.

Just historieförfalskning är aktuellt i Sverige i och med den debatt som förts i media under hösten. Det handlar om ett TV-program som utgett sig för att vara bildning men som i själva verket handlat efter eget huvud, med egen agenda. Den källkritiska aspekten har förbisetts och man har gjort som nämnts ovan, vinklat historien så att den passar den egna agendan. Debatten är varit absurd, då det mest grundläggande i all historieskrivning bör och ska vara god källkritik. Historieförfalskningen i det här fallet går att bevisa med källmaterial. Att skriva historia utan att använda adekvat källmaterial är förkastligt. Detta är något som går att diskutera i oändlighet, men jag tror att jag sätter punkt här.

Vill du veta mer om källkritik? I Historielingos senaste avsnitt talar vi om just källkritik. Vi talar också om konvenansäktenskap (resonemangsparti). Länk här nedan.

Ha en fortsatt fin vecka!

L

Lucia

Hej på er!

Idag är det självaste Luciadagen. Årets mörkaste dag? Nja inte riktigt, men vår nuvarande kalender inträffar vintersolståndet 21 december och är således det mörkaste dygnet. Innan övergången till den Gregorianska kalendern sammanföll dock vintersolståndet med Luciadagen, 13 december. Även om det inte är det mörkaste dygnet längre, så är det väl ändå behagligt med levande ljus och skönsång?

Lucia var ju som bekant ett helgon från Sicilien. Hur kommer det sig att hon serverar kaffe och lussekatter i det moderna protestantiska Sverige? Historien om varför vi firar Lucia på det unika sätt som görs i Sverige är brokig och har inslag från olika håll. Vi sjunger kristna julsånger blandat med tomtar, pepparkakor och annat som hör julen till. Traditionen med tärnor/Lucia kommer från högre ståndsmiljöer i framförallt Västergötland och Bohuslän under 1700-talet. Flickor som serverade fika med levande ljus och en trudelutt. Stjärngossarna kommer från de så kallade Staffansvisorna som pojkar gick omkring och sjöng. Luciatågen startade vid universiteten i Uppsala/Lund med manliga Lucior eftersom kvinnorna inte släppts in vid universiteten än. Det första luciatåget så som vi känner det idag uppträdde på Skansen 1893. Första gången en Lucia röstades fram genom skönhetstävling i tidningar var på 20-talet.

Som sagt det är en lite brokig tradition som ständigt förändras och kommer troligen fortsätta att förändras. Men i alla väder är Lucia ett ljus i vintermörkret.

Vill du veta mer om historien kring det svenska lussefirandet? Här nedan lägger jag in vår podcast Historielingos senaste avsnitt, som handlar om just detta.

Glad Lucia!

L

Fredagsquiz!

Hej på er!

Varje fredagseftermiddag lägger Historielingo ut ett quiz på vår Instagram. Temat varierat och vinsterna likaså. Denna veckan är temat Nobel och vinsten är en hemlig julklapp.

Du hittar quizet på Instagram stories, vi heter Historielingo. Quizet består av 9 frågor och tävlingen pågår till kl.15.30 imorgon lördag.

Nästa vecka blir det ett nytt tema.

Varmt välkommen att tävla och lycka till!

L

%d bloggare gillar detta: